DAGENS GODA GÄRNING

Nu blev det svårt med rubriksättningen men jag tar förklaringen i slutet av det här inlägget, det är faktiskt inte något särskilt stort men gav mig ändå en liten eftertanke!

I det omväxlande väder som råder tycks det idag bli en gråmulen och regnig dag men ändå till glädje, för trastarna som jag ser springa omkring på grannens tomt ivrigt pickande efter föda. Själv tar jag mig en innedag igen. Till och med Lila stannar inne idag, trots att hon har sen en vecka tillbaka fått tillgång till uterummet och sover där hela dagarna, knappt att hon ger sig tid komma in för mat men inte idag, hon har inte ens gjort ett försök att gå dit ut! 

Gårdagen bjöd på jättefint väder soligt och varmt om än lite blåsigt. Förresten hörde jag att gårdagens högsta temperatur uppmättes i Älvsbyn! Jag gjorde en utflykt till Lövånger och sen förbi ute i stugan. Min längtan dit blommade upp igen, det var så fint, den här tiden på året är sanslöst vacker med framför allt ljuset som snart råder dygnet runt. Måste hinna vara där, och sitta en sen kväll på "tänkarstocken" och förlora blicken över havet. Då är livet som allra bäst.

Veckan som gick har varit alldeles som vanligt, en i raden så att säga. Satte igång en dag med storstädning av sovrummet och gjorde mig väl därigenom skyldig till hemfridsbrott, det lär ju finnas inkräktare under golvlisterna, åtminstone enligt städtanterna som härjade på TVn för nåt år sen, och som förhoppningsvis blev störda. Jag dristade mig dessutom till att bädda med de tunna sommartäckena i hopp om att det är tillräckligt varmt nu.   Och hittills har det gått bra så då lär det väl ändå vara sommar nu!

                                         Jag fick som synes hjälp med bäddningen!



Jag har också en lista med en del som jag vill ha gjort men det går sakta, fast ett par saker har jag kunnat stryka bort. Jag har gjort ett litet inhopp i bilbranschen under maj månad och kunde faktiskt avsluta det, mer än så berättar jag inte om det. Nu byter jag i stället bransch och går över till maskinsidan. Om det här låter kryptiskt så beror det på att nu är jag inne på saker som jag definitivt inte har någon som helst aning  eller kunskap om. Drygt 10-talet träbearbetningsmaskiner huserar i mitt förråd och nu måste jag ta mig samman för att på något sätt  avyttra dem. Maskinerna är egentligen ett stressmoment nu och dessutom vill jag vill kunna använda förrådet som just förråd i stället för att springa upp och ner för stegen till vinden.

Nu kommer solen åter antagligen för ett kort besök eftersom jag mest ser gråa moln på himmelen så jag kan kanske senare under dagen sätta mig tillrätta och fortsätta läsa Dave Pelzers fjärde bok. Jag har nu på morgonen läst färdigt Pojken som överlevde som var den sista av en trilogi.

Rekommenderas!

De här böckerna är faktiskt de böcker som berört mig allra mest av allt jag någonsin läst. I denna sista bok beskriver han sitt vuxna liv med hela den tunga ryggsäck han bär på, hans beskrivning av sin ångest, sin förlorade självkänsla och sitt utanförskap är enormt stark och trovärdig men också hans befriande möte med den stora, innerliga kärleken och upprättelsen han därigenom får är en enastående läsning. 

Och så var det den goda gärningen då. Först av allt kan jag väl göra en bekännelse; jag har aldrig stoppat en enda krona i någon tiggares bägare, om det är något jag ska skämmas för så OK. Men så här var det, jag var in till Blomsterlandet och handlade ett par 40-liters säckar med jord, bilen hade jag parkerat så nära jag kunde och när jag skulle lasta in säckarna trilskades vagnen och gled iväg och inte fick något bra grepp på säcken heller och så låg den då plötsligt där på backen. Då kände jag en klapp på axeln och när jag tittade efter vad det var fråganom såg jag tiggaren som suttit utan för ingången ståendes bakom mig. Han erbjöd sig hjälpa mig och lyfte in säckarna i bilen! Jag tackade och gick in för att återställa vagnen. Väl i bilen igen tänkte jag att nu eller aldrig, tog en tjuga ur börsen och gick fram till tiggaren, stoppade sedeln i hans näve och tackade än en gång, jag tyckte mig möta en överraskad, varm blick. Jag vill inte förhäva mig och påstå att jag gjorde en god gärning men jag tycker faktiskt att han, tiggaren gjorde det.