SKOTTSPOLE

En aning ironisk rubrik idag, men faktum är att nu har bilen fått röra på sig efter E4:an tre dagar i följd, äntligen en skön smygstart på stuglivet som känns bra även om vädret kunde varit mer sommarlikt, men det kommer väl det också. Fast jag tycker egentligen att tiden före midsommar med sina ljusa bleka nätter är en helt magisk period, det är bara så sällan som det är tillräckligt varmt för att till fullo njuta av det utomhus. 

Hyfsat högt vattenstånd

I år är ett nytt år också i mitt liv, till skillnad från i fjol känns det mera naturligt att börja säsongen därute. Förutom att jag då hade snickare och andra hantverkare där, eller åtminstone  vid den här tiden väntade, kändes det som att jag till varje pris ville förverkliga de planer som vi hade. Börje och jag. Men den konstigaste känslan var ändå att jag inte kunde inse att han var borta för alltid, om jag bara gjorde si eller så, kanske ändå ................... och när allt var gjort infann sig inte glädjen heller, den jag ville dela den med fanns ju inte där. Det ligger något i det som sägs att man måste genom ett år med alla dess rutiner  och återkommande händelser för att komma vidare. Men saknaden finns där hela tiden och jag hoppas att i det långa loppet istället känna glädje över att ha fått leva tillsammans med en människa som i så stor utsträckning kom att betyda så oändligt mycket för mig och min personliga utveckling. 

En dag under bilfärden slog mig tanken att jag nog behöver mer omväxling i tillvaron för att inte slöa till. Just nu har jag snickare här som fräschar upp lite utomhus bl a en solaltan vid friggeboden som länge varit på tapeten. Stugstädningen tar jag etappvis, det första jag alltid gör är att rengöra köksavdelningen och efter det står loftet på tur och där jag varit idag.Utrymmet är tämligen begränsat och takhöjden låg eller som det heter i reklamen, det är golvet som är högt, i vilket fall är det jobbigt, och tungt är det också. Fast jag får inse att med tiden avtar styrkan, jag som tidigare utan problem kunde  lyfta det mesta får ta det väldigt vackert nu, det går --- men långsamt. 

Anfalls emellanåt av nostalgiska tankar dessutom. När jag hämtade in sängkläderna från vädringen idag tittade jag särskilt på en riktigt gammal filt som min mor hade sytt nya tygkanter på. Som jag minns henne berätta hade hon varit tärna på ett bröllop med klänning av det tyget.

En gammal filt som väcker minnen

Sedan syddes klänningen om till min första examensklänning och tygresterna, eller var det min klänning kanske, som så småningom fick kanta filten. Det vill jag påstå är återbruk i sin bästa bemärkelse. 

Sovloftet är klart,  så när som på renbäddning, sommarläsningen placerad vid sängen och så stor hög som det blev, behövs några regndagar också under sommaren för att få kura ihop sig inomhus och bara läsa med en kaffekopp inom räckhåll.

Korsordspennan ligger också beredd!

Nu är det klart att övernatta där när som helst men jag gör nog inte det förrän möjligen någon dag under helgen, och då får Lila följa med och hitta någon favoritplats att sola på. Det blir en  tur-o returresa även i morgon för att fixa lite till och sen ska ju sommarskafferiet fyllas.....men då du, då är det dags!

Trots att värmen inte vill komma så blommar det redan en del men liljekonvaljerna som blommade redan första junihelgen i fjol tror jag knappast hinner slå ut innan midsommar och det är ovanligt sent.