PROMENADER OCH TANKAR

..och slutet för amaryllisen

Påskhelgen avslutad och nu borde vårvädret komma med ilfart. Har sett bilder med vårblommor  från Stockholmstrakten  och det är lite mer än vad som finns här där snön fortfarande ligger kvar ganska heltäckande. De senaste dagarna har ändå solen och värmen tärt på snön som tinat bort runt husen och det är kanske bäst att hålla koll på de soligaste slänterna där hästhoven brukar dyka upp som den tidigaste blomsterhälsningen på våren. 





Jag har försökt hålla igång promenerandet, OK en morgon med uruselt väder och en annan när jag var sömnig och  det kändes omöjligt vakna skolkade jag men annars lufsar jag mina 5-6 kilometer. Som omväxlingen tar jag olika rundor, området har otaliga gångvägar som gör det möjligt att variera en hel del. Någon enstaka gång har jag musik i öronen och särskilt uppiggad blev jag den morgon när jag lyssnade på bl a Vivaldis Våren, fötterna gick väldigt bra då. 

En söndagsmorgon för ett par veckor sedan lyssnade jag på Gomorron Världen och ett intressant inslag handlade om författarna till dels Flyga Drake och dels En halv gul sol. handlingen i Flyga Drake är förlagd till Afganistan och författaren ursprungligen därifrån, En halv gul sol behandlar Biaffrakriget, författarinnan  från Nigeria. Båda författarna utbildade i USA och enl reportaget har de tillägnat sig den amerikanska romanstilen och det var just det som satte igång mina tankar. Båda romanerna har blivit populära storsäljare och jag undrar om det möjligen kan vara mer än de intressanta skildringarna som fångat läsarnas intresse, kan det möjligen vara så att men känner sig bekant med stilen i böckerna. Och vad innebär det i så fall? 

På Facebook haglar det av tankar eller ska man kalla det moderna ordspråk och i det mesta finns alltid något som man kan ta till sig som ledord, uppmuntran eller att det finns ett rent moraliskt och etiskt innehåll. För ett bra tag sen hade någon skrivit ett inlägg om tomheten  i samtal på fester, sammankomster eller bjudningar och kontentan blev att vill du veta något se till att fråga. Något senare  kom en blänkare som uppmanade att vill du veta något om mig är det smartast att du frågar MIG! Och mina tankar rotade kring dessa två påståenden och det slog mig att för det första är det ytterst sällan någon frågar något direkt personligt och för det andra tycks många veta synnerligen mycket om andra människor, en vetskap som egentligen berör väldigt illa. Tanken slår en hela tiden att vad vet den här människan om mig som jag inte själv vet,  och det upplever jag med stort obehag. Att med inlevelse prata om andra och inte spontant samtala med det sällskap man befinner sig bland. Det s k goda samtalet mellan människor ger ju både kraft och energi. Det här kan jag undra över men samtidigt uppskattar jag de spontana människor som finns i min närhet som gör umgänget enkelt och värdefullt.

Mitt umgänge med symaskinen under senaste tiden har peppat mig , alltså det var ju roligt att sy och jag kunde inte låta bli att skaffa tyg till locket på kronblomssoffan där jag dagligen löser korsord. Ugglemänstret på tyget torde väl innebära att hädanefter löser korsorden sig själv, någon påverkan måste väl de kloka ugglorna ha. Ja, jag skaffade samma tyg till dynan i gungstolen också och jag tror att den uppfräschningen blir bra. Nu hoppas jag bara att jag får kontakt med någon som tar på sig att måla ett skåp och ett par bord för att fullborda mina planer. Nästa steg för mig blir att kontakta en dataguru, jag har problem som behöver lösas. Det är en ständig brist eller som jag  en gång ganska nedslående fick höra att det var konstigt att jag inte hade barn eller barnbarn  som kunde hjälpa mig vilket innebär att jag drar mig i det längsta att fråga om hjälp. Ibland ifrågasätter jag varför jag har en dator när jag inte kan utnyttja den, men jag tycker ju den är en nödvändighet också. Bläää!!

OBS! Inte är jag gormig och inte heller på dåligt humör, men i min ensamhet kommer alla möjliga och omöjliga tankar. Jag är egentligen glad och tacksam över att jag klarat mig så bra efter vinterns sjukdom och nu inte har de minsta lilla men efter det hela, t o m smärtan i höften är helt borta och jag tror att min kondition sakteligen blir bättre och bättre. So Keep Going Forever! 

....... och i morgon ska jag koka palt, det var jättelänge sedan sist!


Blommorna som förgyller tillvaron just nu!