ÖVERLEVARE

Har just kommit in från morgonpromenaden och tar en paus vid datorn innan jag fortsätter dagen - med något kreativt! Fortfarande vackert väder med ett fåtal minusgraderna under natten som ändå är en fördel eftersom det blir inte så slaskigt.

Den senaste tidens solsken har tärt hårt på snödrivorna och det går t o m skymta små snöfria gräsplättar också och det är helt underbart.

Tänk att våra årstidsväxlingar alltid är lika positiva - nästan -  allt annat som upprepar sig ideligen blir man till slut rätt så trött på men inte när en ny fas i kommer ute naturen och särskilt när vintern drar sig tillbaka. I dag såg jag en, ska jag kalla det smygstart av vårarbetet. En av parkeringsplatserna på handelsområdet som är helt snöfri, vattnades och sopades. Det fast den förstås fortfarande är omgiven av snödrivor - på avtagande dock. 

Det som inte avtar utan överlever dagliga solangrepp är gatstumpen utanför mitt och grannens hus, isgatan är totalt livsfarlig, ytan fuktas upp dagtid och fryser sen till med en bestående isbana som följd. En annan anledning är att skuggan från lekparkens höga träd faller där på förmiddagarna och den svaga lutningen gör att eftermiddagssolen inte tar tillräckligt bra. 

Egen isbana!

På tal om överlevare har jag däremot ett skönt bevis, en amaryllislök som trotsat en kärv tillvaro och tagit nya tag. När jag förra veckan rensade bort soporna fick jag se den bortställda krukan med ett litet grönt spirande skott/blad som stack upp, tog in krukan, vattnade en aning och satte den i köksfönstret. Skottet växte och visade sig vara en knopp som nu börjat slå ut.

Kan det vara ett bevis på att julen varar ända intill påska - blomman står kanske så länge. Annars brukar det vara små tomtenissar som gömmer sig i vrårna till långt efter jul!

Under promenaden gick mina tankar runt som vanligt och nu hade funderingarna fått näring av ett gammalt foto som jag nyligen såg, en snart 50-årig gruppbild där bland andra en ung och grann Börje fanns med. Det var från hans brors bröllop med föräldrar och syskon = det unga vackra folket, bl a brudens syster kunde man nästan ta som en ljushyllt kopia av Eartha Kitt! Femtio år är en lång tid, mycket har hänt och många som inte finns längre lever kvar i minnet. Tanken som jag inte kan få något svar på kom återigen upp till ytan. Varför vi inte fortfarande hade många gemensamma år kvar, hur kunde det vara möjligt att det så definitivt och abrupt förändrades. Hur kunde det ske? Det svaret kommer jag aldrig att få fast ändå har jag i nuläget kommit så långt att jag tycker mig vara inne i en återuppbyggnadsfas med framtidstro och ett vaknande allmänintresse. Eller kan man säga - jag som älskar uttryck av olika slag - det finns ett liv utanför Verona!

Nu ska jag försöka få svar på en annan fråga nämligen om det finns något lim som med bra resultat förenar konstläder med textil. Till de stolar som ska kläs om ska det vara konstläder och bandet som ska limmas dit för att dölja nubben är av textil och bör helst sitta kvar. 

Och det kreativa som jag skulle fortsätta dagen med - ja det får väl till att börja med bli bestämma och tillaga lunchmaten, kycklingrisotto eller fisk som det i första hand lutar åt.