VACKERT VÄDER

Full sol och full måne och strålande väder, månne det finns några kloka ord i bondepraktikan vad detta tillstånd leder till, önskvärt är väl att det håller i sig under sju veckor framåt! Och då är det ju nära valborgsmäss och riktiga vårens ankomst, fort går det. 

Morgonpromenaden avklarad och det känns som det inte var helt fel att jag tog en vilodag igår, en lite återhämtning är säkert positiv på mer än ett sätt. Ja, återhämtning och återhämtning, jag har startat upp min länge närda tanke nämligen att göra nya dynor till matrumsstolarna.

Lägg märke till saxen, min allra bästa, tillverkad av K J Eriksson Mora (passande nog med tanke på dagens begivenhet)

 De befintliga har hängt med stolarnas hela livstid, nära otroliga femtio år, men så är stoppningen (vad det nu kan vara) nästan helt väck. Möblemanget inköptes på dåvarande Möbelhuset och var en julklapp från lilla mamma, mycket vatten har flutit under broarna sedan dess som man säger. Lite beslutssvårigheter är det för mig, förutom tygval vilken stoppning jag ska satsa på i själva dynan, och om jag ska göra den separat med löst överdrag. Det är sådant som jag av erfarenhet vet brukar ta lång tid för mig, jag vet hur jag vill ha det men vägen dit är lång, mycket lång och först när det är klart vet jag om jag bommat målet eller inte. Fast självkännedom i det här läget är gott att ha, det är ingen idé att forcera processen!

Snart måste jag också hitta på  något annat än sockar att ha på sticknålarna, alltså något litet och lättsamt som passar att ha för händerna framför TVn.  Byrålådan räcker inte till längre.

Efter de tjocka raggsockorna började jag i går kväll med en betydligt tunnare variant en sk Olgasocka, ännu ett finskt mönster. Det är synd att finska språket inte på något sätt går att förstå, det måste finnas en översättning eller grafiskt mönster, det finns nämligen mycket fin inspiration att hämta där. 

Apropå vårens ankomst så tror jag att vårkänslorna redan spirar hos Lila, hon sitter numera i fönstret och tjattrar med fåglarna och bevakar dessutom ytterdörren noga,  så det gäller att hålla ögonen på henne. Hon har gjort ett par försök att gå ut men då var det ännu alldeles för kallt för hennes känsliga tassar men det går nog över så fort snön smälter bort från väggen. Ljuset kommer ju tidigare och tidigare på morgnarna nu och hon försöker väcka mig i tid och otid. Man talar ju om Burmabuffar och hon visar vad det i verkligheten innebär. Jag sover i sk framstupa sidoläge och hon sätter in stöten med kraft under min haka, jag kan inte förstå att det finns en sådan otrolig styrka i det lilla huvudet. Det är absolut omöjligt att ligga kvar så, bara att vända på sig och - vakna. Men sen kan hon kura i hop sig tätt intill mig under uppmärksamt betraktande av sitt resultat. Oftast somnar jag, tack och lov , om igen. Det hände i morse och jag hamnade i en drömsömn som var innehållsrik med mycket folk inblandat, det var reparation och hantverkare hit och dit, sjukdom och annat i en enda röra. Dessutom så verklig att när jag vaknade var det svårt att hamna rätt i verkligheten. En tanke; kan det vara så att jag, min hjärna, blockerat vissa saker tills nu, att det nu börjar släppa och inte filtreras så hårt längre? En för mig trolig tanke eftersom jag ju numer också kan känna både livsglädje, konkreta tankar på framtiden och förankring i verkligheten.  Kalla det gärna kvasifilosofi men jag är glad över den pågående processen.

Vasaloppet pågår med den vanliga tv-sändningen rullande, får väl se till att avsluta den här tiraden för att se målgången. Att sitta framför TVn hela tiden blir lite tufft och egentligen långtråkigt men inte går det låta bli att hänga med heller, det har varit en lång tradition ända sen den tid då det bara fanns radion och farbror Sven att lyssna till!