TIDENS GÅNG

Solen kliver över horisonten vid 03-tiden

Trots rådande begränsningar som medför en annorlunda delvis ovan tillvaro pågår naturens under. En sen vår har försiktigt tagit klivet till en skir försommar, i vår del av landet ett tuppfjät från ena dagen till den andra, det tycks som allt finns förberett för en dag av värme då bladgrönskan  plötsligt visar sig; till stor glädje. I dag började dagen med regn som är välbehövligt men min morgonpromenad får vänta till efter tevens morgongympa. Även om regnmolnen nu börjat dra sin väg passar jag på att sätta mig här för några rader.

Jag vaknade i dag med en ömmande kropp, en liten påminnelse om gårdagens arbete. I måndags började jag tvätta fönster och byta gardiner, först i sovrummet och nästa objekt var köket. När jag ändå var på gång fick fick fönstren i lilla rummet innanför köket hänga med. Med solens välvilliga hjälp var de nytvättade gardinerna stryktorra och jag kunde avsluta hela tilltaget, klara, blanka fönster och rena gardiner på plats.

Som tur fanns en köttbullegryta i kylen och den mikrade middagen var snabbt avklarad. Och jag var krossad, trött och ledbruten med en enda tanke i huvudet. SOFFAN.

En välbehövlig vila - och efter inte alltför många minuter befann jag mig i en annan tillvaro. En telefonsignal väckte och det tog några minuter innan medvetandet återvänt till fullo. En dag att glädjas över, tillfredsställelsen över att tanken fullföljdes.

Under dagen kom också FHMs besked om lättnader i begränsningar för 70+are, i själve verket uteblivna, till mångas besvikelse och motivet var bl a just ålder. Under kvällens TV-intervju upprepade han med envishet att  det var ålder som låg till grund. Jag har full förståelse och det pga uttalande av prof Agnes Wold, Göteborgs Universitet i Expressen den 20 mars 2020. som till en del citeras här nedan:

"Samtidigt delar hon in d äldre i två grupper. Som hon av olika anledningar uppmanar tänka tillÖ De "yngre äldre" och de "äldre äldre". 
- De yngre äldre är de här som är just runt 70. Då vill man ju inte låtsas om att man är äldre. Det har ju varis så mycket propaganda för detta Att 70 är det nya 50, och de är så himla fräscha, de spelar golf och de reser hit och dit. Men det det handlar om är reservkapacitet i lungorna oh blodomloppet. Så även om du är jättefräsch och säger att "jag har mycket bättre kondis än en slö 25-åring" så är det så att den lata 25-åringen klarar sig mycket bättre i respirator än du.
- Det har att göra med hur bra hjärtat är och hur stora och elastiska dina lungor är. Det märker man ju inte när man blir äldre. Man har mindre reserver och då klarar man intensivvård mycket, mycket sämre fortsätter Agnes Wold

Den andra kategorin enligt professorn är de som hunnit en längre bit över 70 och som behöver se helheten med coronahotet i samhället" (slut citat)

Inte helt lätt ta till sig när man som jag känner mig både frisk, rörlig och utan andra begränsningar än att bli trött alltför fort och när fönstertvätt och gardinbyte tar musten helt och hållet ur en. Men jag håller fortfarande fast vi tanken om sysselsättning av vad än det vara må. Att ha en tanke på vad dagen ska innehålla och fullfölja den. Någon kan säkert invända ja, ja, var och en blir vis på sin egen tro. Självklart är det  upp till var och en och det må så vara. Även jag har vid ett par tillfällen under den här tiden känt olust och uppgivenhet, ingen behaglig känsla, och det är väl då man brukar vara i stånd att klättra upp för väggarna. För mig har en promenad brutit tankemönstret de gångerna.

Sen kan en och annan konstig tanke ta plats i huvudet, den om framtiden t ex. Ingen av oss vet något om vad som kommer, vad som förändrats i samhället under pandemin. Helt klart kommer inte fortsättningen att ta vid och bara fortsätta där vi var när krisen slog till. Tankar om planer för framtiden verkar inte realistiskt, kanske rädslan för besvikelser har en dämpande effekt. Alltså det som gäller för dagen är anpassning, anpassning, anpassning och försöka se allt det goda sin livet trots allt ger, att på så sätt stärka sig för mötet med en annorlunda framtid.

Inte bara husliga bekymmer fyller min tid, en engagerad läsning av Stina Jacksons Ödesmark var en verklig upplevelse.

Efter första sidan i boken blev jag lite skärrad, adjektiven verkade staplade på varann och kändes jobbigt  men boken var i sin helhet mycket bra skriven, spänningen välbyggd och i min mening har hon skruvat upp språket ännu ett steg i jämförelse med första boken så det blir trevligt följa hennes fortsatta produktion.

Jag har en del böcker i min bokhylla som stått olästa både längre  och kortare tid. När jag saknar läsning söker jag fram något, senast en bland de äldsta nämligen Flugfångaren av Carl Göran Ekerwald.

När jag flyttade bar jag iväg största delen av mina under livet ihopsamlade böcker till Second Hand butik. Kunde inte se någon möjlighet att få plats för allt men jag saknar dem, det grävde ett hål i mitt hjärta, dessutom fanns många olästa i samlingen. Vissa böcker mognar man fram till med åren.

Ibland kan det bli kris som den kvällen när boken var utläst lite för tidigt för att släppa fram sömnen förmådde jag mig inte att söka efter något i hyllan. Närmare och bekvämare var högen på mitt nattygsbord´och på så sätt landade jag i Olle Carlssons Just idag 365 tankar för sinnes ro. Det var det var bra tag sen jag senast öppnat den  och jag läste dagarna från Coronans början t o m 18 maj. många kloka och tänkvärda ord i den boken!

Mitt nattygsbord

Bokhögen innehåller förutom den boken även en läsdagbok (sällan förd), Anna Gavalda En dag till skänks (som ofta får stå för sk mellanläsning) och en liten bok om yoga Träna 6 minuter på morgonen (aldrig provat), alltså ingen långläsning. Underst i högen manualen till klockradion!  Dessutom den bok som är under pågående läsning, just nu P G Wodehouse Smycken, tycken och Monty Bodkin. Läsglasögon kompletterar högen.

-------

Gympan klarades av och när jag skulle redigera och publicera inlägget klantade jag till allt, lyckades klicka bort inlägget och försöka återställa det igen vilket tog sin rundliga tid. Solen återvände, klockan mycket liden och min försenade morgonpromenad pockade på, bara att ge sig iväg och lämna datorproblematiken till senare. När jag kom tillbaka ropade grannen in mig och vi kom överens om att ta eftermiddagsfika vid kyrkan som på onsdagarna har sk friluftsfika med avstånd. Snabbt in, mikra lunchmaten spenatpasta med räksås, ägna några minuter åt bloggen innan det var dags för kaffe ute i solen. Gillar verkligen initiativet att få möjligheten till lite social kontakt i all anspråkslöshet. Nu sitter jag på plats här igen och det tycks ta mig en hel dag att få till detta inlägg men OK då tar jag det som dagens projekt. Förnöjsamhet, skönt för sinnelaget.

Till sist, en förklaring till att jag var uppe och fotade solens uppgång mitt i natten. Katten Lila som i kraft av sin mogna ålder anser sig vara i behov av mat vid den tiden och tar till alla sina knep för att få mig på fötter. Ibland är matfatet tomt, dessvärre är den mat som ev finns där inte till belåtenhet. Det ska helst nyupplagd mat från nyöppnad burk. Sen går det an komma krypandes ner i sängen och spinna mättnadens lovsång. Kan det vara så att ursprungsgenerna talar för ett nattjagande rovdjur?Förhoppningsvis somnar även jag igen.