Summa sidvisningar

söndag 27 april 2014

FJORTON DAGAR



Vaknade ur en mardröm i morse. I drömmen begravningsdag som enligt mig skulle vara på söndag men gästerna kom redan på torsdag och hävdade att det var den uppgift som fanns i annonsen, förkrossad och skamsen gick jag för att kolla fakta och få bekräftelse att det var ett missförstånd - till Börje! Jag undrar hur mycket som egentligen finns obehandlat i mitt undermedvetna, jag som inte medvetet försökt fly från tankar och funderingar har med all sannolikhet ändå tryckt undan massor - av det som jag inte vill ta till mig som verklighet. Det finns också som jag märkt, tillfällen när jag berörs djupt och tårarna väller fram utan att jag kan hejda dem. Ett sånt tillfälle var faktiskt i samband med påskaftonens middag, jag tackar ändå Petra för hennes initiativ då, att så omtänksamt hedra de icke närvarande, vi delar ju också båda en stor sorg.

Med rubriken avser jag den tid som gått sen förra inlägget och den tiden har varit fylld av mycken glädje, vackert väder och trevligt umgänge. Min kusins fru hade stor födelsedag och jag hade redan i god tid före talat med en dotter om att jag mycket gärna ville komma dit ner då och fira henne. Nu blev det så att den dagen firade hon på annan ort men andra begivenheter var på gång och jag bestämde mig nästan på stående fot att då får det bli en Påskresa, biljetter bokades och just då var det bara förkylningen som till varje pris måste kureras. Med lite konspiration ihop med döttrarna förblev allt hemligt för själva jubilaren och det kändes riktigt roligt att sent på dymmelonsdagens kväll bara gå in i köket och säja hej! Överraskningen var total och det var så roligt att ses igen.  

Dagarna som följde var fyllda av olika aktiviteter och till en början var inte vädret särskilt vänligt med regn och kraftig blåst på Skärtorsdagen. Då ordnade barnen med grabbarna Noel och Vilgot i spetsen, bio istället. Bio Dyrön visade Tsatziki, biljetter fanns och husets alla stolar hade ställts upp i vardagsrummet. Jag missade tyvärr början av filmen eftersom mitt huvud behövde vila en stund - behandlat med Treo. Bions namn hade tidigare varit Bio Barca och lilla Sonja som inte knäckt koden till bokstaven R, berättade det för mig att och sa"det höjs lite lustigt näj jag söjej Bio Bajsa men jag säjej ändå Bio Bajsa", den lilla Gullhumlan! Namnbytet lär bero på att Messi inte längre är favoriten!


Grannen Ingalill uppvaktar

Långfredagen kom solen och värmen och vid frukosten föddes idén att bjuda grannar/vänner på en liten mingelfest. Tillsammans hjälptes vi åt med förberedelserna och på eftermiddagen fylldes huset av glada gäster och det blev mer födelsedagsuppvaktning. Våren hälsades också traditionsenligt av grannen Leon. Äldsta barnbarnet Alva överraskade mormor med att sjunga en specialskriven (hon hade diktat) sång. Förebild var Monica Zetterlunds tolkning av  Bedårande sommarvals,  och det blev väldigt effektfullt då Alva iklädd en 50-talsinspirerad prickig klänning framförde sin sång á capella. Intet öga var torrt kan väl sägas!







Så kom  Påskaftonen med strålande sol och vi satt ute på kökstrappan och drack vårt morgonkaffe i riktig sommarvärme. I samband med frukosten och dess tillhörande äggmålning passade jag på att dela ut äggmössorna vilket både överraskade och uppskattades.Foto: Släkten tog hatt idag 
Jag hade försökt göra så personliga mössor som möjligt men inte hunnit med att göra speciella till se små  flickorna, men har lovat att de ska få sina i efterhand. (lånade Ylvas bild av familjen) Lite roligt var när Alvas kompis gissade på rätt mössa när hon skulle peka på vilken som hon trodde var Alvas! 


Klockan nio var det högtidlig återinvigning av öns otroligt välsorterade affär med bandklippning, trumpetfanfar, blommor till ägaren och kaffe med dopp till kunderna!


Foto: Påskeld, havet alldeles blankt och solen går sakta ner.
Efter middagen fick vi se den lilla dans- och sångshow som Saga och Sonja övat på dagarna innan och nog blir det ett nöje att följa de begåvade barnen i framtiden.

 Senare på kvällen gick vi ner till Nordhamnen och Påskelden, firade "Påskevaga" som jag lärt mig att det heter.
(lånade din bild Petra)

Tidigare under dagen hade de hurtigaste också premiärbadat för säsongen i åttagradigt vatten!




Annandagen var det uppbrott, alla barn och barnbarn lämnade ön, och tystnaden kom in i stället, fem barn under elva år kan producera en ansenlig ljudnivå när det vill sig, samtidigt som de stundtals är helt underbara små änglar.



 Dagen efter, då solen inte ville visa sig, grävde vi lite i trädgården innan det blev dags för hemfärd. Typiskt nog så var det omöjligt för mig att somna på kvällen, tursamt nog hittade jag en bok ( Stor i käften av Joyce Carol Oates) som fångade mitt intresse halva natten. Vaknade och steg upp något seg, planet skulle gå 09.35, men jag kom med i god tid.

Väl hemma vid halv tretiden, skummade posten och förberedde mig för surströmmingsfest med gågruppen som jag också verkligen längtade efter, men jag kände mig supertrött tänkte nog att jag somnar väl vid bordet.Väl där bland glada och trevliga kompisar blev jag piggelin igen och strömmingen smakade underbart!

Innan jag åkte iväg på min resa hade jag bokat in tandläkarbesök på torsdag och dito hos optikern på fredag. När jag väl var inne i stan var jag ju tvungen att göra en lite koll i affärerna, skulle dessutom köpa födelsedagspresent till en annan elvaåring och åt mig själv blev det ett par tights och en tunika, måste klä upp mig lite mer vårlikt för soffhörnet! Fredagen avslutades med middagsbjudning och födelsedagsuppvaktning. Hos tandläkaren kändes det som jag blev rånad när jag betalade och hos optikern fick jag bekräftat det jag anat, det var en förändring till det sämre, men det sista hindret som jag inombords skyllt på för att köra bil undanröjdes. Det är inget problem för min bilkörning så nu är det bara att ta skeden i vacker hand!

Under hemresan, då jag äntligen var helt befriad från förkylningen,  försökte jag tänka över hur jag skulle ta mig an vårarbetet utomhus och i går morse startade jag i ottan. Jag hade bestämt dagens projekt och när jag hade genomfört det och slutade på eftermiddagen hade jag fyllt fem sopsäckar, det blir fortsättning idag och förhoppningsvis ännu fler säckar fyllda. Nu lyser solen från klarblå himmel igen och ännu en vacker dag har kommit en bit på väg, och för mig blir det som nämnts en fortsättning på gårdagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar