Summa sidvisningar

söndag 14 februari 2016

PÅ NYTT .............. IGEN!




Vintervitt och vackert

Och det inte bara med skrivandet, det har faktiskt gått hela två veckor efter förra inlägget och det har varit omväxlande veckor för min del. Men jag börjar ändå med det allra senaste. Jag har varit bortrest några dagar och dagen innan jag åkte iväg lämnade jag in min arma dator till datasjukhuset=firman igen efter senaste besöket där då jag öste ur mig all min frustration över det dåligt fungerande monstret. Jag erbjöd dessutom att de kunde få leka med den en hel vecka. Ett par dagar efter jag kommit hem ringde jag och undrade hur det stod till med min "älskling" och fick beskedet att den skulle levereras hem till mig fredag em - och stor var min längtan,  milt uttryckt. 

När det ringde på dörren och killen med den åtråvärda maskinen stod utanför på bron kände jag bara förväntan men blev lika förfärad som glad när jag fick besked om vad som hänt. Han berättade att de provkört datorn ända sen måndag morgon och allt hade fungerat som det skulle, men ..................... på fredag morgon hände det som jag hela tiden varit orolig för, som jag kanske nämnt tidigare har jag aldrig känt att jag kunnat lita på den här datorn med alla dess konstigheter. Den hade kraschat!!!! Vilken lycka! Jag menar att det hände då precis innan jag skulle få hem den igen, förmodligen med beskedet att allt var i sin ordning. Den har ju gått igenom två tidigare undersökningar, första gången med besked att det inte fanns något fel, andra gången att den var "sjuk" men åtgärdad och nu till sist verkar det som datorn själv tog över, visade på sin dåliga status och ville inte vara med längre. Kan man möjligen dra paralleller med andra vårdformer?

Det blev en del datasittning under gårdagen med släktforskningen i första hand men tyvärr hade inte det efterlängtade svaret på mitt DNA-test kommit utan tidpunkten är fortsatt framflyttad och jag som längtar, längtar, längtar, förhoppningsvis inte förgäves i alla fall. 

Katten som förstår allt hjälper gärna till att tyda


I stället blev det ännu en dags snöskottning, det hade kommit nästan lika mycket snö som dagen innan och faktiskt ser det ut som det finns möjlighet till fortsatt skottning även i dag. 

Åter till min utflykt som gick till Göteborg - Kungälv för att närvara vid min kusins begravning och några dagars samvaro med hans familj,  i första hand hans efterlämnade fru Birgitta som jag bodde hos. Vädret var inte särskilt beklagansvärt, vi gjorde nästan dagligen långa promenader då det nära nog kunde anas att våren är i kommande.

Fontin


Fontin

.
Dagens sista solstrålar över Slottsskogen


Dagen när jag kom ner var uppdraget att hämta yngsta barnbarnet  från dagis som låg inne i Slottsskogen i en nästan sagolikt belägen gammal trädgårdsmästarvilla. Vilken ynnest att få ha tillgång till en härlig skogs- och utemiljö där storstadsbruset knappas var hörbart för att inte tala om hur vacker all växtlighet så småningom blir. 


Med saknad

Begravningsdagen, mycket sorglig, ofattbart, många känslor, mycken gråt, men så stillsamt värdig och vacker med bl a sång av äldsta barnbarnet som imponerade. Vad månde bliva har väl sagts förr men henne blir det spännande följa framåt i tiden. Efter en lång, intensiv dag med många möten kändes blotta tanken på att lägga sig nästan övermäktig. 

Dagen efter, lördag, gick vi på Röhsska museet för att titta på utställningen Stygnet, om broderi i alla upptänkliga och imponerande  variationer.

Hann inte fota när flaggan presenterades
Elin Teilus



Samtidigt pågick i annan del av museet firandet av Samefolkets dag och jag passade naturligtvis på att under en stund lyssna på konserten, bl a jojk av Elin Teilus som med stor scennärvaro behärskade sin publik.(OBS! Publikraderna utanför bild)

Jag hann också med lite shopping, det blev ett par naturvita jeans och två passande toppar för den vår som komma skall. Sen var det dags för middag på en vietnamesisk restaurang som fått bra betyg i GP och det smakade mycket bra med väl tilltagna portioner. Jag som inte ofta lämnar kvar mat på tallriken gjorde faktiskt det, blev tokmätt helt enkelt. på kvällen efter en stunds TV-tittande var det rätt så skönt krypa ner i sängen.


Många steg upp till skolan....
..... där  Milles skulpturen  Guds hand står





















På söndag som var min sista dag innan hemresan hängde duggregnet i luften men vi gjorde ändå en riktigt lång promenad, med en sväng upp till Nordiska Folkhögskolan. Som avslutning på promenaden ett besök i ett av Kungälvs äldsta hus, bebott av en släkting till Birgitta. Ursprungligen var huset stall till gästgiveriet i närheten, och nu ett fantastiskt hem som frun i huset emellertid beklagade som svårmöblerat p g a bara fyra meters bredd och hela 25 meter långt men där rymdes en hel del så att säga.

Fd stall m m nu med annat innehåll

Det var ett mycket intressant besök där man kunde ana väggarnas  historia århundraden tillbaka och samtidigt beundra massor av konst och kulturföremål förevisat av de mycket vänliga och spännande människor som bott i huset de senaste trettio åren. En riktig höjdare.

Måndagens hemresa gick helt problemfritt och med lite tur också faktiskt. Under det korta uppehållet på Arlanda hördes en högtalarröst meddela att flyget till Luleå hade framflyttad avgångstid p g a att piloten satt fast i en trafikstockning orsakad av olycka på E 4 i höjd med Upplands Väsby . Väl hemkommen möttes jag av en mycket pratsam Lila och den på Arlanda inköpta sandwichen smakade bra tillsammans med en kopp te samtidigt som jag skummade igenom tidningarna  och så småningom kröp i säng då Lila kom som ett skott och spann mig till sömns. Det tog ett par dagar innan jag var i "normala gängor " igen, missade onsdagens pass på gymmet men kom iväg på torsdagens gympa fast det gick också lite segt. Snöskottningen både fredag och lördag är ändå värsta motionspassen, så mycket svett är det svårt prestera någon annanstans. Eftersom snön fortsätter att falla så lär det bli fler svettiga pass!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar