FULL BAKDAG - BAKISDAG

Missförstå inte den tvetydiga rubriken men enligt Jantelagen ska man ju inte förhäva sig, inte tro sig vara nåt (vilket jag definitivt inte heller tror) igår tog jag nog ändå för mig alltför stort stycke. Jag som inte bakar särskilt ofta numer, särskilt småkakor inskränker sig till en gång per år  ungefär. 

Tecken i skyn

Det så kallade Stora Julbaket stod på tur. Recepten hade valts ut och plockats fram, och tanken kom att det var nog i minsta laget, nog smakar det säkert med en kaka till osv. Specerilådan skövlades och ingredienser som saknades hade inhandlats dagen innan så det var bara att sätta igång och degarna sattes. Naturligtvis hade jag inte fått med mig allt jag behövde ändå från MAXI så det blev en blixtutryckning ner till Moröhallen för inköp av folieformar. Slut i hyllan men de fanns i dagens leverans så problemet löste sig. Ett långt telefonsamtal mitt i allt ihop blev det dessutom och matlagningen till lunch inskränkte sig till att koka potatis. Tursamt nog hade jag köpt hem en form kalvsylta som snabbt kom fram på bordet.

Bakningen gick framåt, glömde visserligen att sätta till kanel i degen till sirapskakorna som jag tänkte skulle få lite extra julsmak, men det får duga som det blev. När sjöslaget=kakbaket var över och köket var i fullständigt kaos var en bänk nästan full av kakor som väntade på "burkning". Sockerdrömmar, som inte blev som de ska, sirapskakorna  utan kanel , korintkakor, saffransbiscotti som blev något mörka av för lång torkning, fruktkaka och rimbobullar. Den lilla gnista som fanns kvar gick åt till att röja köket nöjaktigt.

Litet kök fort fullt

En limpdeg trasslade jag mig ur genom att sätta in del i kylen för kalljäsning över natten, någon måtta fick det lov att vara, dagen närmade sig sitt slut och jag var redan där, jag menar jag hade nått den gräns då jag ville komma mig ut ur köket så fort som möjligt. Sen väntade böndernas kärlek på tvn och det är med nån slags form av hatkärlek jag tittar på det. Programmet lär ju ha sänts i tio år och det borde väl räcka . Jag längtar faktiskt efter nån form av förnyelse i programutbudet, alltför många sk underhållningsprogram går ju efter i stort samma koncept. Är det verkligen så underhållande med utslagningar i alla upptänkbara sammanhang, går det inte tänka tvärt om eller nåt ditåt. Näe men nu börjar jag visst spåra ur och tappa fokus på baket. 

Efter en natt med dålig sömn, kanske blev det för många avsmakningar, och mycket läsning följde en svårt tidig morgon. Limpdegen hämtades in från kylskåpet i garaget och fyra maffiga limpor placerades på plåten. Efter gräddningen såg de verkligen genuint hemgjorda ut, spruckna och utsvällda, inga skönheter med andra ord. Men man ska inte döma hunden efter håren, mackan smakade till belåtenhet. Jag behövde återigen upp till MAXI för komplettering, äggen tog slut och hyacinterna i köksfönstret behövde bytas ut. men sen gick luften ur gumman. Jag tror mina storhetsdagar flytt sin kos, jag erinrar mig den gången när upptäckte att jag blev trött efter en dags storstädning, så förvånad jag blev då. Nu blir jag inte det längre, nu rasar jag bara ihop och tar mig den vila jag behöver. I dag blev det bortåt ett par timmar på soffan med en bok som jag ömsom läste i och ömsom fick den falla ner medan jag slumrade.

Efter att ha läst ut Nora Roberts Vittne till ett mord läser jag ännu en Danielle Steel.


När jag kände mig tillräckligt utvilad igen tappade jag upp badvatten och kröp ner i karet med förhoppning om att inte somna där vilket hände en gång för ett tag sen. Ja det gick väl inte så långt att jag sov men jag var på väg eftersom när jag öppnade ögonen kändes det nästan som jag var i en obekant miljö!

I går när jag var mitt uppe i baket såg jag att adventsstjärnan slocknat men med degiga händer kunde jag inte åtgärda det just då utan det fick anstå till på kvällen. Men då fick jag mig en riktig funderare, lampan var borta! När jag skulle sätta in den nya gick inte det och jag fann att sockeln från gamla lampan satt kvar, men var fanns själva lampgloben? Inget splitter på golvet vad jag kunde se, stort mysterium allihop!

Slutligen fann jag  lampglaset som kilat ner sig i blomkrukan som stod rakt nedanför stjärnan och sen jag mixtrat ut sockeln ur lamphållaren fick jag återigen en lysande stjärna. Apropå belysning så sjunger den ljusgardin som varje år monterats upp utanför altanen på sista versen nu. Till en början ersattes någon sektion som slocknat varje år, sen slutade det finnas ersättningsdelar och den blev årligen en sektion kortare. I år lyste tre sektioner när jag satte upp den men nu har den mittersta slocknat, förhoppningsvis lyser de kvarvarande julen ut men sen blir det tack och farväl. 

Det får det väl bli med det här inlägget också, Lila har börjat sin nattmangling, dvs hon försöker locka mig till sängs nu, hon kommer och titttar på mig, bölar en aning och gör snabba rusningar, allt för att fånga min uppmärksamhet. Snart hoppar hon nog upp på tangentbordet och då blir det bara tokigheter som hon skriver och det vill jag om möjligt bespara er från. God Natt!