EN SAMVETSFRÅGA

Rubriken kan tyckas allvarlig, och för mig är det allvar, blodigt allvar till och med, men det hör trots det hemma här i denna världen. VINDSRÖJNINGEN! Igår blev det äntligen dags att i smyg  dra igång. Det kom på mig nästan som en överraskning, men det var lite av nu eller aldrig. Upp för stegen (Obs! telefonen fanns med=säkerhetsåtgärd) och en vandring längs in och en försiktig början.   

Jag var glad över att äntligen känna mig i god form, hela tiden efter min resa har jag varit trött och lite darrig. Jag vet inte om ansträngningen var för stor eller om allt sammantaget påverkade och tog all kraft från mig. Jag har vilat, nästan intill gränsen av lättja, men har verkligen inte haft vare sig styrka eller lust att ta tag i något. Jag till och med valde bort att åka till stugan utan stannade kvar hemma någon dag extra, kände mig inte kapabel att ge mig ut i trafiken.

Vindsröjningen kommer att ta lång tid för mig, det kommer också att dyka upp överraskningar av olika slag och i slutändan många turer till sopstationen lär det bli.. En tanke som slog mig igår var det här med strutstänkandet men då är det ju mer en fråga om att gräva ner saker och ting (i det undermedvetna) eller sopa under mattan, men kan man inte också tänka sig att giraffen med sin långa hals sticker in huvud i trädkronerna och voilà! syns inte! Detta är ju fysiskt sett också i kronan på verket-huset och.....syns inte, glöms dessutom så småningom delvis bort. Det blev ett förmiddags- och ett eftermiddasskift i går plus en tur till sopcontainern! Där fick bl a glasbingen full pott. Insikten att jag i fortsättningen inte kommer att koka sylt, mos och marmelad i samma utsräckning som tidigare resulterade i en kraftig decimering av glasburkarna för ändamålet.

Ingen sol men väl en full måne

För övrigt går det ju alltid att ondgöra sig över vädret, egentligen hur än det är, solig - för hett, mulet - för tråkigt, regnigt- alltid och ska vi aldrig  få någon sommar detta år!

Månne solen vinner?

De senaste turerna efter de korta grusvägssträckorna till stugan krävde en avspolning av bilen men det var knappt jag hann mellan skurarna igår och den där bilstädningen som jag planerade göra i söndags har fortfarande inte blivit av - och idag ska jag ju handla! Pensionär = en aktivitet per dag är inte bara ett talesätt!

Min katt, den sköna Lila, har däremot inte något problem med vädret, hemma bor hon i princip dygnet runt i uterummet dit hon har fri tillgång genom ett fönster.

Diva Delila på sin tron i greenroom

Hon har där full koll på både fåglar och kringströvande kattor och hon ger sig knappt tid att komma in till matfatet. Inatt föredrog hon att sova därute, kom in och hälsade godmorgon först efter klockan sex! Frukosten struntade hon  fullständigt i, kanske för att det just nu är en invasion av matletande fåglar på gräsmattan. Jag la tidigare ur ett foto på både Facebook och Instagram som visade en mindre tilltalande sittställning men man kan ju förundras över kattens smidighet, det tycks inte finnas några ledbesvär fast det lär förekomma artros bland äldre djur.

Försök tvätta fötterna i den ställningen!

Men hon fyller tretton nästa gång så hon bör ju kunna fortsätta hoppa upp till sin säng på värmecentralen ännu något år. 

Nu till dagens aktiviteter, hoppas molnen inte kommer med regn och ännu en dag fördärvar städningen som skulle återställa bilens status som pärla! 

Fast jag fick i dagens horoskop en tänkvärd vägledning; Tecknen råder dig att i en speciell angelägenhet fokusera på det viktigaste, eftersom du annars lätt splittrar dig. Tänk att sanningarna döljs i dessa korta spådomar!