SNÖ, SNÖ, SNÖ!

Vinterns intåg blev milt sagt våldsamt i år, ingen fegstart så att säga, från noll till ohanterliga mängder på mycket kort tid. Jag tror att vi alla blivit totalt 'insnöade' såtillvida att det enda samtalsämnet för dagen är snön, dess konsekvenser och inte minst snöröjningen. 

Inför Allhelgonahelgen var min plan att som vanligt åka till Lövånger för ljuständning men på fredag bestämde jag att inte ge mig ut på vägen med både klass 1-varning och vägverkets prognos om dåligt väglag med snörök och snösträngar. För första gången på ca 25 års tid fick en annan ordning tillämpas, ljusen tog jag med till närmaste kyrkogård och tände de där. Jag skulle ju dit för att besöka och tända på Börjes grav. Jag brukar samtidigt tända minnesljus för bortgångna vänner och nu blev det några extra ljus tända till minne av övriga i familjen.

Vandringen till kyrkogården tog minst dubbelt så lång tid som vanligt, gatorna var fortfarande oplogade och den genväg jag normalt brukar ta var inte ens upptrampad, det var en riktigt jobbig promenad. På kyrkogården var det däremot fint plogat och just när jag var där bröt solen igenom och det var ett mycket vackert vinterlandskap. Sen en snabbis med buss ner till centrum, inte så mycket uträttat, många stängde tidigt på eftermiddagen så jag tog nästa buss hem. Glatt överraskad kunde jag se att min i nöden räddande traktor hade skottat garageuppfarten, kan bara känna stor tacksamhet för det. 

Snön har fortsatt falla alla dagar från första stund men det har också inneburit att snöskottningen har behövt upprepas en eller ett par gånger varje dag och då är goda grannar en ovärderlig och uppskattad tillgång. I går afton ringde det på dörren och utanför stod en av dessa änglar utrustad med både snösläde och dito skovel. Varnade mig för att det kunde vara halt på uppfarten samtidigt som han skottade densamma!  Själv kunde jag lugnt fortsätta titta på den film jag just hade på gång, helt underbara 'Livet efter dig'. En väninna hade självmant lånat den till mig när hon var på biblioteket och då jag dessutom tidigare på eftermiddagen fått ett mycket kärt besök kunde jag inte annat än känna mig omfamnad av underbar medmänsklig omtänksamhet.  Uppfylld av positiva tankar och tog jag mig med glädje an middagsbestyren. 

Den släktforskningsdag jag hade tänkt mig blev aldrig av under helgen, ja, jag har kollat runt lite ostrukturerat, nästan bara för att inse att alla släktrötter troligen går samman någon gång under århundradena. Det verkar dessutom finnas tre stora släkter i Jämtland som på ett och annat sätt hela tiden kommer upp. Jag vet inte om det kan vara så att dokumentationen kring dessa släkter finns i större utsträckning eller att familjerna har haft större genomslagskraft, stora familjer och medvetna sammangiften för att stärka makt och egendom. På den samiska sidan går gemensamma trådar genom hela nordkalotten, Norge, Sverige och Finland och tycks vara en härva för sig som jag dessutom i det här skedet valt att inte ägna mig åt. Men fascinerande är det hela och torde kunna ta all min tid om jag ger mig hän.

Nu väntar snöskottningen igen, det verkar hela tiden vara konstant snödjup på uppfarten  och lär väl vara det även i fortsättningen eftersom snön faller oupphörligt. Det blir en tur in till stan för att hämta mina nya läsglasögon  och sen hoppas jag läsningen tar bättre fart. De jag har nu har utöver att de ger mig en ihållande hudirritation inte varit till belåtenhet, sitter dåligt och stör läsandet. Trots det kan jag nu lägga några ytterligare böcker till handlingarna; Mario Vargas Llosa Den Blygsamma Hjälten, Sandra Brown; Tystnaden, Dödläge, samt Danielle Steel; Våga Språnget. I Vargas Llosa uppskattade jag framför allt språket, otroligt enkelt men så exakt träffande och beskrivande, man kände sig innesluten och närvarande i händelserna, en ren njutning att läsa.

En ny bok redan på gång och sen ser jag fram emot Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren som kommer ut denna vecka. Det blir nåt att bita i! Men nu ska jag först och främst koncentrera mig på att färdigställa det lilla, virkade täcket, som det inte heller blev tillräckligt med tid över till under helgen.