SLAVGÖRA OCH TEKNISKA PRYLAR 2

Blev inte så lite förvirrad när jag tittade in på min blogg och det senaste inlägget som såg helt galet ut. Jag tror inte att bara Tryckfels-Nisse varit i farten utan hela klanen Tryckfel har gått loss till 100 procent. Inte ens jag själv som ändå har någorlunda bra koll på vad jag präntat kunde förstå det skrivna. Därför gör jag ett nytt försök med den på nytt redigerade texten.

------------------------

l

Jag började tro mig vara förföljd av icke fungerande prylar eller så befinner jag mig i ett skov som innebär att saker och ting slutar fungera möjligen med ålderns rätt.

Alltså; Nu är problemet den nätanslutna telefonen som jag envisas med att behålla. Vid närmare eftertanke ifrågasätter jag varför men så länge den finns kvar vill jag naturligtvis att den ska fungera. Jag använder i huvudsak mobilen men började fundera över att den fasta telefonen var så tyst och upptäckte att det inte fanns någon svarston när jag lyfte luren. Kollade batterier, ringde supporten och fick konstaterat att signal gick fram, problemet låg alltså inom husets väggar. Letade fram gamla telefoner som förpassats utom synhåll när nya och snyggare apparater införskaffats men utan någon som helst lycka. Stendött!. Återstod bara ett sista försök nämligen att köpa nytt.

Det var lämpligt tillfälle i onsdags när jag ändå skulle in till centrum för en kurs under förmiddagen. Efteråt gick jag till Clas, fann en passande apparat  som inhandlades samtidigt kompletterade jag färgen i skrivaren. Den hade nämligen de senaste dagarna jämrat sig över bristen. Efter laddningen av telefonens batterier som tog sin rimliga tid var det ett spännande ögonblick när den skulle provas. Stendött igen. Tala om frustration. Jag läste bruksanvisningen en gång till, kollade sladdar och kontakter. Ingen avancerad uppgift egentligen, jag menar TVÅ sladdar som inte går att sätta fel. Hela paketet fick vila till idag när jag tog en liten paus i städningen. Tog allt från början igen, gjorde vissa inställningar som klocka och signal och det fungerade. Men....fortfarande ingen svarston, bara meddelandet "No entries". Provringde från mobilen och ingen signal. Men sent ska syndar´n vakna! Kom på tanken att kolla hur det såg ut där alla kablar kommer in i huset. Det var som Columbus upptäckt av Amerika, det var ett problem! I samband med alla mina om- och inkopplingar hade jag dragit ur kontakten för inkommande signal. Snabbt som attan in med den i avsedd port och slog hemnumret på mobilen och vips, den nya telefonen pep på ett synnerligen välkommet sätt. Djup utandning av tacksamhet.

Städningen kunde fortsättas i ett betydligt lättare sinnelag och tvättmaskinen laddades om. Sen var jag så tillfreds med mig själv som jag bara kunde för att sätta mig vid datorn för lite skrivande. Jag har på känn att myten om att pensionärer bara gör EN sak om dagen och ändå aldrig har tid över är något överdriven. När jag ser tillbaka på den här veckan har jag nästan varje dag haft för mig lite mer än så.Jag nämnde ju att jag var på en kurs i onsdags, det var sista träffen på den DNA-kurs jag gått och nu ska vi alltså vara flygfärdiga. Jag bara undrar hur man ska kunna hantera detta utan ett ständigt stående stöd vid sidan om. Som tur är finns det på nätet grupper  där livliga diskussioner förs. Det är av mycket stort värde, sen gäller att lusläsa allt som kommer i ens väg, inte bara en gång utan om och om igen. Förhoppningsvis skingras något litet moln i tankevärlden. Dessutom finns i sammanhanget ett alldeles eget fikonspråk, inte visste jag att centiMorgan av ett längdmått t ex! 

Nåväl efter kursens slut passade jag på att uträtta en del ärenden förutom besöket hos Clas. Jag hade sett i bokreans kataloger att James Bowens bok Mitt liv med Bob (kattbok) fanns med och den var mitt huvudsakliga mål för inköp. Ett par rundor på andra affärer  stannade vid ögongodis så jag åkte till slut hem för en sen lunch. Resten av dagen gick i ett stillsamt tempo.

Kattböckerna

Jag måste passa på att berätta om min samling av kattböcker. Jag har under bortåt 40 år alltid köpt en kattbok på bokrean så det har med åren blivit en hel del. Tidigare när min sambo fortfarande fanns kvar, brukade vi när vi hade övernattningsgäster erbjuda vårt sovrum som gästrum. En gång när min kusin och hans fru var på besök och sov över i sovrummet såg jag när han kom upp på morgonen att han hade något på hjärtat. Till slut kom det "Men kära lilla Majbritt, har du en hel hylla med bara kattböcker?? Mitt självklara svar Javisst så är det! I hyllan finns olika kategorier böcker, bland författarna finns Doris Lessing, TS Eliot, Herman Lindquist, Jan-Öjvind Swahn och många fler. Ämnen som behandlas kan vara hälsa, egenskaper, upptåg och hur man kommunicerar med sin katt. 

Torsdag hade jag en annan kurs mitt på dagen försöker lära mig allt om Windows 10 och på eftermiddagen ett gympapass mellan kl 16-17. Torsdagskvällarna är alltid vikta för ett långt, varmt och skönt karbad som en liten avslutning på veckan , och för att ha fredagarna oplanerade. Idag blev det en lite grundligare städning av bl a sovrummet med renbäddning mm.

Veckan började med en tämligen lugn måndag - obs! en enaktivitetsdag! - bara ett gympapass mellan 16-17, men tisdagarna är ju alltid promenaddag med glada gänget. Då det varit ett ihållande snöfall flera dagar i rad så fanns det även då snöskottning  så jag gick ut på morgonen och skottade en stund men lämnade nästan hälften  eftersom jag ville spara mig för att orka med promenerandet också. Sen jag vilat en stund när jag kom hem var det dags för veckohandlingen, jag hade en väldigt kort lista  den här gången och kunde promenera både upp till MAXI och hem igen. Kände att jag hade energi kvar för att skotta klart och det var nog tur det eftersom snön fortsätter falla om än stillsamt så brukar det till slut vara läge för nya tag med snöskoveln. Ska man säga någonting positivt om snöfallet så vill jag framhålla att det är sanslöst vacker ute nu, särskilt när solen lyser från klar himmel och det gnistrar i snötäcket. Det är som att leva i det allra vackraste julkort överstrött med glitter! Nu är det kalla nätter, senaste natten ner till -18 men solen gör att temperaturen dagtid är mycket behaglig.  

Det här blir tydligen ett både långt och spretigt inlägg så jag måste se till att få en lämplig avslutning. På spisen puttrar en Spansk köttgryta och det bör strax vara dags att fylla på  med morötter, tomater och paprika liksom att koka potatis det blir säkert en smaklig måltid. För några dagar sen reflekterade jag över att nu är nog förfallet i min matlagning nära. Jag som åtminstone de senaste 25 åren aldrig köpt ett enda kilo köttfärs på affären köpte djupfrysta köttbullar. Frysen har hittills alltid varit fylld av älgfärs som räckt till alla upptänkliga kreationer vid spisen men sen i höstas är det slut på den lyckan. Jag tänkte att måste jag köpa så är det väl lika bra att slå till med färdiglagat och även om påsens text försäkrade att köttbullarna var både små och fina så var de tillika sega! Min undran är om möjligen gummiträdet fått bidra till att fylla ut färsen. 

I onsdags kompenserade jag med grön ärtsoppa (mikrad) till min sena lunch och vegetarisk lasagne till middag. Jag brukar regelbundet planera in ett par gröna mål i min veckomatsedel, allt för variationens skull. Men idag blir det ändå kött!

Lånad bild från Hemmets Veckotidning med verklighetsanknytning

KULTURLÖRDAG

Jo jag vet att det är söndag idag, men ska bara erkänna att jag gjorde mig skyldig till ett slags helgerån i går, struntade i Mellon till förmån för programmutbudet i SVT2 Lördagarna bjuds alltid på intressanta  programblock från kl 19.00 till framåt tiotiden och inget undantag heller igår. Det var pianoafton med den unga pianisten Yuja Wang, makalöst bra, ung, vacker, raffigt dressad och supersnabba fingrar nästan som en kolibris vingar.  Under lyssnandet höll jag igång en stickning, ska bli pulsvärmare, men jag blir lite less på mig själv när jag ska göra nåt på fri hand. Jag är minst sagt omständlig, repar upp och gör om tills det faller mig i smaken och nu blev det visst tredje upplagan som fann nåd inför mina ögon. Det var det ena paret och samma elände har drabbat även nästa par som äntligen duger och som jag stickar vidare på.

Gick till sängs i ganska normal tid, Lila hade visserligen kört hela sitt register för att få mig i säng, hoppat upp på mig några gånger + min stickning och tittat mig djupt i ögonen,  sprungit några repor genom huset och ropat högt på mig från sovrummet, försökt sig på att angripa tavlorna bakom mig och till slut nästan gett upp försöken att få en kompis i sängen. När jag äntligen - i hennes värld - kom mig i säng var hon snabb att krypa ner och allt skulle väl ha varit frid och fröjd - om jag bara somnat! Läste, la undan boken, släckte lampan, ingen sömn, tände lampan och läste igen, blev inte trött alls, gick upp, värmde en kopp mjölk som jag trodde skulle hjälpa och faktiskt så småningom tuppade jag av. Klockan fem skulle Lila absolut ha frukost så det var bara att hasa sig upp men återvände till sängen sen hon fått sin mat och somnade ett par-tre timmar till. Lilas sömn blev också ständigt avbruten men det var bara positivt för mig eftersom hon faktiskt sov så fort tillfälle gavs.  Tänkte nog när jag steg upp igen att det kanske kunde vara full måne, jag har börjat ana att den kan ställa till det för mitt sömntåg, och när jag nu kollar vad får jag se? Jo fullmåne i morgon! Så var det med det!

I dag har varit en grå dag, snöandet har nog pågått en stor del av natten och termometern visade på plus så när det blev uppehåll gick jag ut på promenad, det fick bli den sk gamla söndagsrundan över Alhem och uppför Solbacken, bara någon meter under fem kilometer och den fick ta drygt en timme men gjorde nog sin verkan eftersom jag var genomvarm när jag kom hem. Tidigare under veckan har jag faktiskt både varit ett pass på gymmet och både måndag och torsdag på motionsgympan. Jag känner mig tillfreds med att ha kommit i gång  och nästan lovat mig själv, fast det är svårt,  att glömma tiden åtminstone när jag är ute och går. Inser t o m att jag inte behöver tävla med mig själv huvudsaken att jag rör på mig utomhus.

Apropå all den snö som kommit under senaste månaden så har det aldrig tidigare - åtminstone under de  senaste 25 åren som är min överblick - varit så välplogat och ordentligt snöröjt som denna vinter. Numera ser gatorna inte ut som breda diken, de är väl utplogade med  fri sikt i alla gathörn och den snöhög som brukar torna upp sig mitt för detta hus finns för övrigt inte alls, återstår bara att se hur den knappt skönjbara sluttning på gatan strax här utanför utvecklas när våren kommer med dagsmeja och kalla nätter. Det brukar bli blankis där, det har t o m hänt att en bil blivit stående utan att komma fram. Gående och cyklande personer tar helt enkelt en annan väg så länge halkan varar. Någon har t o m sagt att det här är den farligaste gatstumpen i hela stan och det vill inte säga lite det. Men det är ju också så att det fortfarande är vinter här uppe när det är vår och torra gator nere i centrum så kanske gatuansvariga skulle må bra av att upplysas om att "det finns en värld utanför Verona"

ETT TRAPPSTEG

Detta är mitt 200;de inlägg och det kanske kan liknas vid ett trappsteg i mitt bloggarliv. Jag har roat mig med att titta/skumma igenom alla inlägg och på något sätt kan jag tycka att det var bättre förr. Tycker mig ana en friare och lättare tanke och som jag kommer ihåg så hade jag lättare att försätta mig i skrivarläge d v s jag gick in i skrivarbubblan på mer avspänt sätt och det var lättare forma orden. Men jag hoppas kunna komma tillbaka till det avslappnade tillståndet igen.

På dessa cirka 200 veckorna har det i genomsnitt blivit ett inlägg i veckan men det stämmer inte riktigt eftersom jag i allmänhet inte varit så flitig sommarmånaderna. Har kollat lite på bokläsandet också och finner att där är genomsnittet en bok i månaden. Jag har försökt att notera alla böcker jag läst men nog kan någon ha blivit överhoppad. Ser jag tillbaka så vet jag med mig att senaste året har takten fördubblats och kanske lite mer under senaste tiden. ett annat konstaterande är att ju mer spänd och okoncentrerad jag är desto mindre läser jag. Det är på något sätt motsägande eftersom med intensiv läsning följer också avspänning ..

De två senaste månadernas skörd

Detta om bloggandet som företeelse. Jag tycker faktiskt att det är roligt skriva fast det inte händer särskilt stora saker i mitt liv, åtminstone inte nåt som kan/bör uppmärksammas och skrivas om men eftersom livet pågår, numera rätt så lugnt och behagligt igen, så finns jag ju till med mina tankar, reflexioner, intag av intryck och något går ju alltid skriva ner också. Jag har just avslutat Elsie Johanssons bok Sagas Bok och hon är mästerlig i att skriva om det som inte är, jag menar hon har ord på de allra minsta vardagsföreteelserna. Den här boken tycker jag nästan kan liknas vid hennes författartestamente, den är enastående med många infallsvinklar, själva berättelsen är trovärdig fastän fiktiv, människors reaktioner är i allt oförutsägbara och som hon resonerar beroende av det som finns med i varje människas livsbagage.

Min dag idag blev lite i häftigaste laget, jag åkte iväg på morron till gymmet och ännu en gång var det tre veckor sen senaste passet. Förra onsdagen när jag skulle iväg var både nycklar och program på villovägar och hur jag än sökte så fanns de inte att återfinna, inte förrän jag för tredje gången letade i väskan där jag tänkte att de skulle vara. Jag fann en liten oskyldig dragkedja gömd på framsidan av väskan och till sist fann jag det jag sökte men då var gymtiden sedan länge förbukad och jag fick lov stanna hemma. Så i dag var det alltså dags igen, det gick bra, gjorde nogrannt alla repetitioner i alla maskiner och sista kvarten andra övningar, idag höftträning. Eftersom vädret var jättefint så hade jag planerat en promenad hem, den tog ganska precis 40 minuter. Och då kände jag mig helt utpumpad.Lunchen blev en ugnspannkaka och sen väntade soffan och det sedvanliga korsordet och jag välkomnade en liten soldat ur Johns Blund armé som dök upp. Redan tidigare hade jag tänkt att dagen i fortsättningen skulle gå i lugnt tempo så bloggandet passar bra. 

Senare i afton blir det säkert någon timme eller mer som går till tydande av DNA-testens resultat, jag är fortfarande vilsen hur jag ska angripa det hela för att nå fram till det önskade målet. Jag läser allt jag kan komma över i frågan och följer intresserat den Facebook-grupp som finns. Där vädras frågor av alla slag och jag behöver inte känna mig ensam om funderingarna men ändock, jag är i allra högsta grad novis och många förklaringar ligger högt över min förmåga. Trots det är allt så spännande och en utmaning så god som någon annan.

Nu återstår bara att koka kålsoppa med köttkorv som blir dagens middag och morgondagens lunch. 

PÅ NYTT .............. IGEN!

Vintervitt och vackert

Och det inte bara med skrivandet, det har faktiskt gått hela två veckor efter förra inlägget och det har varit omväxlande veckor för min del. Men jag börjar ändå med det allra senaste. Jag har varit bortrest några dagar och dagen innan jag åkte iväg lämnade jag in min arma dator till datasjukhuset=firman igen efter senaste besöket där då jag öste ur mig all min frustration över det dåligt fungerande monstret. Jag erbjöd dessutom att de kunde få leka med den en hel vecka. Ett par dagar efter jag kommit hem ringde jag och undrade hur det stod till med min "älskling" och fick beskedet att den skulle levereras hem till mig fredag em - och stor var min längtan,  milt uttryckt. 

När det ringde på dörren och killen med den åtråvärda maskinen stod utanför på bron kände jag bara förväntan men blev lika förfärad som glad när jag fick besked om vad som hänt. Han berättade att de provkört datorn ända sen måndag morgon och allt hade fungerat som det skulle, men ..................... på fredag morgon hände det som jag hela tiden varit orolig för, som jag kanske nämnt tidigare har jag aldrig känt att jag kunnat lita på den här datorn med alla dess konstigheter. Den hade kraschat!!!! Vilken lycka! Jag menar att det hände då precis innan jag skulle få hem den igen, förmodligen med beskedet att allt var i sin ordning. Den har ju gått igenom två tidigare undersökningar, första gången med besked att det inte fanns något fel, andra gången att den var "sjuk" men åtgärdad och nu till sist verkar det som datorn själv tog över, visade på sin dåliga status och ville inte vara med längre. Kan man möjligen dra paralleller med andra vårdformer?

Det blev en del datasittning under gårdagen med släktforskningen i första hand men tyvärr hade inte det efterlängtade svaret på mitt DNA-test kommit utan tidpunkten är fortsatt framflyttad och jag som längtar, längtar, längtar, förhoppningsvis inte förgäves i alla fall. 

Katten som förstår allt hjälper gärna till att tyda

I stället blev det ännu en dags snöskottning, det hade kommit nästan lika mycket snö som dagen innan och faktiskt ser det ut som det finns möjlighet till fortsatt skottning även i dag. 

Åter till min utflykt som gick till Göteborg - Kungälv för att närvara vid min kusins begravning och några dagars samvaro med hans familj,  i första hand hans efterlämnade fru Birgitta som jag bodde hos. Vädret var inte särskilt beklagansvärt, vi gjorde nästan dagligen långa promenader då det nära nog kunde anas att våren är i kommande.

Fontin

Fontin

.

Dagens sista solstrålar över Slottsskogen

Dagen när jag kom ner var uppdraget att hämta yngsta barnbarnet  från dagis som låg inne i Slottsskogen i en nästan sagolikt belägen gammal trädgårdsmästarvilla. Vilken ynnest att få ha tillgång till en härlig skogs- och utemiljö där storstadsbruset knappas var hörbart för att inte tala om hur vacker all växtlighet så småningom blir. 

Med saknad

Begravningsdagen, mycket sorglig, ofattbart, många känslor, mycken gråt, men så stillsamt värdig och vacker med bl a sång av äldsta barnbarnet som imponerade. Vad månde bliva har väl sagts förr men henne blir det spännande följa framåt i tiden. Efter en lång, intensiv dag med många möten kändes blotta tanken på att lägga sig nästan övermäktig. 

Dagen efter, lördag, gick vi på Röhsska museet för att titta på utställningen Stygnet, om broderi i alla upptänkliga och imponerande  variationer.

Hann inte fota när flaggan presenterades

Elin Teilus

Samtidigt pågick i annan del av museet firandet av Samefolkets dag och jag passade naturligtvis på att under en stund lyssna på konserten, bl a jojk av Elin Teilus som med stor scennärvaro behärskade sin publik.(OBS! Publikraderna utanför bild)

Jag hann också med lite shopping, det blev ett par naturvita jeans och två passande toppar för den vår som komma skall. Sen var det dags för middag på en vietnamesisk restaurang som fått bra betyg i GP och det smakade mycket bra med väl tilltagna portioner. Jag som inte ofta lämnar kvar mat på tallriken gjorde faktiskt det, blev tokmätt helt enkelt. på kvällen efter en stunds TV-tittande var det rätt så skönt krypa ner i sängen.

Många steg upp till skolan....

..... där  Milles skulpturen  Guds hand står

På söndag som var min sista dag innan hemresan hängde duggregnet i luften men vi gjorde ändå en riktigt lång promenad, med en sväng upp till Nordiska Folkhögskolan. Som avslutning på promenaden ett besök i ett av Kungälvs äldsta hus, bebott av en släkting till Birgitta. Ursprungligen var huset stall till gästgiveriet i närheten, och nu ett fantastiskt hem som frun i huset emellertid beklagade som svårmöblerat p g a bara fyra meters bredd och hela 25 meter långt men där rymdes en hel del så att säga.

Fd stall m m nu med annat innehåll

Det var ett mycket intressant besök där man kunde ana väggarnas  historia århundraden tillbaka och samtidigt beundra massor av konst och kulturföremål förevisat av de mycket vänliga och spännande människor som bott i huset de senaste trettio åren. En riktig höjdare.

Måndagens hemresa gick helt problemfritt och med lite tur också faktiskt. Under det korta uppehållet på Arlanda hördes en högtalarröst meddela att flyget till Luleå hade framflyttad avgångstid p g a att piloten satt fast i en trafikstockning orsakad av olycka på E 4 i höjd med Upplands Väsby . Väl hemkommen möttes jag av en mycket pratsam Lila och den på Arlanda inköpta sandwichen smakade bra tillsammans med en kopp te samtidigt som jag skummade igenom tidningarna  och så småningom kröp i säng då Lila kom som ett skott och spann mig till sömns. Det tog ett par dagar innan jag var i "normala gängor " igen, missade onsdagens pass på gymmet men kom iväg på torsdagens gympa fast det gick också lite segt. Snöskottningen både fredag och lördag är ändå värsta motionspassen, så mycket svett är det svårt prestera någon annanstans. Eftersom snön fortsätter att falla så lär det bli fler svettiga pass!