Innan jag tar de sista stegen fram till sovrummet och sängen måste jag bara skriva några rader. Det blev en skapligt bra dag efter en sen morgon. Vaknade en kvart över sju av att Lila kom och jamandes undrade varför jag låg kvar! Husse var ju redan uppstigen ville hon väl också ha sagt - jamat. Vacklade upp och där satt han, i TV-soffan fullt påklädd och med kaffemuggen i högsta hugg. Inte är det så ofta detta händer. Nåväl, efter ett par timmar och efter inmundigad frukost och tidningsläsning var jag klar för promenaden. Det blev den vanliga rundan bort till ridhuset och hem igen, en vandring som i normala fall tar 50-60 minuter, idag dock lite längre, träffade bekanta att prata med.
Efter uppfräschning och klädbyte var det faktiskt dags att laga lunch, idag risotto med skinka och kapris och sen fixa veckans matsedel med handlarlista, som jag villa ha klar innan nästa aktivitet, gruppträning på gymmet. Sambon går som regel på vattengympa på måndagarna och eftersom vi båda följaktligen ska iväg till badhuset har vi försökt följas dit. Det är bara det att han ska vara där 13.45 och mitt pass börjar 14.30 och när han slutar sitt pass, har jag bara hunnit med halva mitt program och det känns inte bra att avbryta så långt i förväg. Idag kom jag på idén att han och hans kompis skulle åka iväg själva och jag skulle promenera ner till badhuset. Den promenaden tog 40 min. Idag hade vi en tillfällig instruktör som avslutade med intervallträning och efter det kändes det att man jobbat bra. Ringde efter sambon som kom och hämtade mig.
Återstod bara att veckohandla och just nu tar det sin rundliga tid. Vårt MAXI bygger om och jag tror att de vänder upp och ner på hela butiken, möblerar om helt och hållet och det är inte lätt att hitta varorna nu, man ska kryssa mellan nya ouppackade diskar och skåp, hantverkare som drar runt olika maskiner, tillfälliga diskar för div varor och jag vet inte vad. På den nya mejeriavdelningen som blivit flerdubbelt större än tidigare frågade jag en personal om han hade sett nån förvirrad människa (och då tänkte jag inte på chefen Åke). Det ser jag hela tiden, och det är jag själv också, påstod han. Men personalen gör ett jättejobb och är ändå lika glada och tillmötesgående. Stor matmarknad med fantastisk personal som skapar en trivsam stämning, det är inte illa.
Senare under kvällen frågade sambon om jag inte var trött efter mitt hålligång under dagen och faktiskt var jag inte och är jag inte det heller. Alltså var det en sån här dag jag behövde, göra ett ordentligt arbetspass så kroppen kom igång. Det är underbart att kunna klara av det, må bra och att ingenting heller hindrar mig från lite extra ansträngning. En livets gåva som jag gläds över och samtidigt känner ansvar att förvalta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar