SKÖRDETID

Började dagen med att ansa blommor i krukor och amplar och t o m sifosysarbetet med Million bells, som verkligen gör skäl för namnet,  kändes rofyllt i tidig, sval och vindstilla morgon. Ju bättre man ansar desto generösare blomning och det går väl kalla en ögats skörd. Annars tänker man mer på skogens skörd, i år med gott om hjortron, fina blåbär och dags nu för gula kantareller. Hemma på tomten har det armade jordgubbslandet också skördats.

Det var bestämt att när våren kom skulle det grävas upp och läggas igen,  men så kom blomningen igång och vilken enastående blomning sen. Det gick ju inte förstöra den och nu har gubbarna mognat, sista skörden är över och blev till några burkar jordgubbssylt.

Efter syltkoket åkte vi iväg till stugan, vädret såg ut att bli skapligt och resterna efter trädavverkningen skulle forslas bort. Katten och jag stannade kvar medan sambon åkte hem, tanken var att han skulle komma tillbaka efter ett par dagar, men det blev ytterligare en dag innan han kom så det blev lite kris i mathållningen men jag överlevde. Vädret var växlande och sommarens första åskväder drog över en eftermiddag och jag fick befrielse från gräsklippningen som bara blev halvgjord.

Allt vatten från Finland på väg hit ..........

...och månen sken

Då började jag istället med ett nytt virkprojekt, men det ska jag nog inte forsätta med, kände inte rätta inspirationen utan jag har en annan ide som ska testas i stället. Blir inte det till belåtenhet heller får jag väl slänga hela rasket. Det handlar lite om sagan, det bidde en tumme ......det bidde ingenting!

Jag hade en gång en duk som inte blev helt klar och till slut ett äkta UFO. Nu när jag äntligen tog tag i den ville jag inte ha den kvar och förresten det runda bord den en gång var ämnad för, är för länge sedan borta. Så jag repade upp eländet, trots protester från sambon, som tyckte  att den var sååå fin och att jag lagt ner såååå mycket arbete på den. Det var i och för sig sant, när jag en gång i tiden börjdade virka den, så var det med avsikt att göra slut på alla mina små nystan av bomullsgarn, som jag sorterade i storleksordning och startade med minsta nystanet för att fortsätta med närmast större. Mellan varje färgskifte la jag in vita ränder och så småningom blev den riktigt stor, men som sagt aldrig helt klar. Min första tanke var att göra mormorsrutor à la Virkpia, och nu tänker jag cirkelvirkning och kanske kan det bli runda kuddar............eller ingenting.

Inte mycket kvar av UFOt......

Lägg till bildtext

Virkprov

.

Resten av tiden i stugan sågade jag ut några träd, alar långa som metspön och lite svårbemästrade, läste sommarens stugbok Brobyggarna av Jan Guillou, stickade  eller bara satt i godan ro och stirrade ut över havet, som man faktiskt kan göra i all oändlighet. TVn ville inte dela med sig av utbudet, till att börja med såg jag bara kanalerna fyra  och sex och efter åskvädret ............... bidde det ingenting. Lyssnade i stället på radions P1 med god behållning.

Trots att min laptop som vanligt följde med, var inte den heller till nån glädje alls, snarare tvärtom. Uppkopplingen urusel och vi som har en 3G-mast alldeles i grannskapet. Ett illasinnat rykte gör dock gällande att det bara är 2G och Telia vägrar inse att sommartid är hela kusten befolkad av människor som alla är skrivna på annan ort. I Telias värld bor det alltså för lite folk därute så nån utbyggnad är följaktligen inte nödvändig. Att dessutom Bjuröklubb har långt över 20 000 besökare årligen tas väl inte heller hänsyn till, men alla smarta mobiltelefoner vill ju också vara med och dela på kakan.


En som också trivs i stugan är katten som verkar totalt harmonisk och lugn där.

Lila tränade situps!

Men den där extra dagen jag blev kvar i stugan hade vi besök av en snickare och nu kan det ändå troligen bli nåt av våra planer på renovering, så talesättet att den som väntar på nåt gott väntar inte förgäves tycks vara sant............