SENHÖST

Ett par veckor har redan gått efter förra inlägget, min ambition var/är egentligen att skriva oftare men nu har det kommit lite skräp i maskiniriet. Eller kanske det var överdrivet även om det känns så för mig. Det rör sig om ett ändrat gränssnitt som jag inte känner mig bekväm med. Bland annat blev det problem för mig när jag skulle redigera mitt inlägg som jag hade knappat iväg lite för fort. I det här läget skulle jag helst av allt vilja ha en ny blogg. Jag gör ändå ett nytt försök men om det ser alldeles galet ut i publiceringen så är anledningen min oförmåga att hantera det förändrade. Under de senaste veckorna har vädret varit väldigt omväxlande fastän kylan kylan har vi sluppit och den snö som kom tidigare har helt och hållet försvunnit och vi har till och med sluyppit halkan. Detta till trots, efter en morgon med osäkert underlag, har jag skaffat nya Ice bugs som är, vilket påpekas av de flesta en billig livförsäkring. De står än så länge nära nog oanvända men dagar kommer helt säkert. Idag har det varit ett helt osannolikt vackert väder, strax under noll som lägst under natten och ett fåtal plus dagtid men en strålande sol. Gick en promenadväg som går nära skogen där det var osannolikt vackert, allt avlövat men grönskan djup och fin i solskenet. Mötte ovanligt många människor och så fick jag syn på ett mötande par där mannen gick med kameran i högsta hugg. Undrade varför, jag kände mig inte som något fotoobjekt där jag gick men när vi möttes fick jag förklaringen. En bit bakom mig hade hela fyra älgar passerat över vägen helt utan attjag hade någon aning om det, och ändå hade jag spanat in i skogen därifrån den kommit. Ett annat naturfenomen hade jag en stund tidigare lagt märke till, ett sträck flyttfåglar troligen svanar som tutade och ordnade om kilgrupperingen. Det är alltid lika fascinerande se detta fast nog är de sent ute nu, flyttvägen är ju lång. en trevlig promenad som gjorde gott för själen och aptiten. Och lunchen smakade bra efteråt. Egentligen är min tanke att skriva om de böcker jag tuggat i mig under sommaren. Bokläsanddet började med att en bekant rekommenderade en bok av Elsi Rydsjö som var helt obekant för mig, har bara sett namnet någon gång, men jag fick några av henes böcker i min hand och efter ha slukat första boken,

Kärlekens ansikten, var jag fast. En jättefin folklivsskildring, ett mycket lättillgängligt språk och fängslande läsning. Skånemiljö undr 1800-talet och man får känslan av trovärdighet. Innan jag fortsatte med resterande böcker fick jag en beställd bok från biblioteket på kortidslån som jag fick lov läsa på direkten,

Bakvatten av Maria Broberg. Omtalad och miljön mina barndomstrakter så det kändes spännande. Helt läsbar men det som stannade kvar och delvis störde mitt läsande var försöket att skriva dialekt. Min tro är att ska man göra det bör det nog vara modersmålet man vuxit upp med. Vad jag sett har författaren förklarat att hon växlar mellan uttryck från inlandet men i min uppfatning är bokens huvudpersoner ortsbor som också sk få förmånen att använda sitt eghet språk. Efter den boken var det så dags för en trologi av Elsi Rydsjö.

Susanna, Kära min Syster och Vinden drar blev min Midsommarunderhållning. Sträckläste alla tre under helgen som i och för sig fortgick med det allra bästa drömvädret, mycket väl lämpat för säsning i solstolen placerad i skuggan. Nästa bok, som också var en reserverad biblioteksbok med kort lånetid, Karin Smirnoffs Sen for jag hem, den svslutande boken om i trilogn med Jana Kippo som huvudperson. En fängslande serie, mycket välskriven med ett språk som gör resan spännande och faktiskt en önskan att veta vad som hände sen. Efter den boken hade jag ingen planerad bok framför mig, bara sånt som jag kallar sommarböcker i stugan. De två som låg framför mig hade jag försökt med åtminstone ett par somrar tidigare utan att få fart på läsandet. Ibland är det ju så att början på en bok inte fångar intresset och då blir den liggande. Nu hade jag läsbehov och bestämde att ge den första boken en chans och det räckte för att jag lskulle komma mig igenom berättelsen,

Skuggan av Jane av Rogert Kimmel Smith. Efter den dags för änu en Elsi Rydsjö,

Kritin från Öarna. Samma behagliga läsupplevelse den gången också. Sen var det dags för en 'tegelsten' inköpt på loppis för något år sedan och som sedan blivit liggande mest på grund av inledningskapitlet som inte hade något som helst fängslande att komma med och som inte gick att förankra i något över huvud taget. Samma inställning den här gången också , nu får boken sin chans, och går det inte komma igenom det kapitlet får den hamna bland skräpet. Jag höll ut och fick mig en ena stående läsupplevelse. Boken,

Tanamera av Noel Barber, blev så otroligt fascinerande. Väldisponerad och spännande ända till den sista sjuhundrasextioandra sidan. Läste mi till att författaren även varit verksam som journalist och det gav trovärdighet åt bokens innehåll och att den dessutom innehöll en passionerad och omöjlig kärlekshistoria med lyckligt slut var inte heller nån nackdel. Boken blev för mig en av de bästa jag läst just därför att innehållet var så växlande. Och som om detinte var nog med Elsi Rydsjö blev det ännu en trilogi som började med Karolinas Poltava

och fortsatte med Kommer aldrig solen

och avslutades med

Det blåser från Sunnansjö, alla med samma berättarglöd. Dock kan jag tycka att första delen inte kändes lika nära som de övriga två, möjligen för att miljön var främmande. När de två följande böckerna utspelades sig i skånsk miljö blev också beskrivninggen mer levande. Eftersom författarinnan i första bokens referenslitteratur tagit upp Peter Englunds Poltava satte jag upp mig för lån av den på biblioteket. Då körde det ihop sig för mig på nattygsbordet, jag hade nämligen dagarna innan fått låna en annan önskebok av en väninna, nämligen Testamente av Nina Wähä som genast fångade mit intresse främst genom ett fräscht och rappt språk. De två böckerna får nu växelvis mitt intresse. Poltavas krigsskildringar får på så vis nyttiga avbrott. Det var hela min lässommar och det som jag har på gång för tillfället, ibland tycker jag att det går alldeles för sakta med min läsning men jag gör en sån här sammanfattning kan jag bare konstatera att det blir en och annan bok som passerar ändå. Nu känns det bra att ha gått igenom det hela och fortsätter i samma takt, det finns alltid lockande böcker att sätta i händerna. Det som för övrigt tar upp tid och intresse för tillfället går väl inte att komma runt heller nämlingen presidentvalet i USA och vad som kan komma ur det, om denönskade förändringens vind får någon styrka eller blir det bara en liten susning. Tiden får utvisa men trots allt har det även stor betydelse för oss, världens mäktigaste man får oss alla förundrade, oroade eller vad allt annat man kan frukta, tiden får visa hur och vad det blir. Vi har ju Coronan också och även den ska hela världen tampas med. Mer jordnära och aktuell är just nu min middag som det är dags att servera, finns faktiskt färdig i kylskåpet och tursamt nog bara att mikra med tanke på hur länge jag blivit sittande här i skrivtillståndet. Avslutningsvis, ursäkta om det blivit rörigt med bilder och text, känner mig osäker om resultatet och hur jag ska handskas med bloggen.