MELLANDAG

Tittade på hur ofta mina inlägg kommer och konstaterar att det är ganska oregelbundet men regelbundet ca en gång i veckan som tätast - ofta längre. Som nu då men tiden har en tendens att gå betydligt fortare än man tror. Sju dagar sen senaste, vet inte var den tiden tagit vägen fast idag talar kropp och huvud om för mig att något måste jag ha haft för mig!

Jag har inte som katten  kunnat ligga på latsidan

Gårdagen blev intensiv kan jag lugnt säga. Uppe tidigt, som i och för sig inte hör till ovanligheterna, ville ju inte missa vår lokala stjärnas medverkan i Nyhetsmorgon och hon (vad är det fina ordet) konsoliderade sin ställning som förmedlare av ett mycket angeläget ärende. Vilket? Svar: Rattonykterhet! Hennes konstaterande att nu har jag skämts nog tycker jag gäller i många sammanhang då självanklagelse och ångest drabbar, att komma till insikt att inte skuldbelägga sig själv utan se framåt, vis av skadan.

Efter kontakt med det utmärkta företaget Senioruthyrning hade jag fått kontakt med en man som skulle komma vid niotiden för att klippa häcken och ville förbereda för det. Efter drygt två timmar inkl fika var det fixat och det som återstod för mig var att fylla sopsäckar med avklippet och strax före klockan ett kunde jag sätta mig till bords för en snabblunch. Dagens korsord och en stunds vila och därefter snabbt igång med nästa projekt, oljebehandlingen av altanen. Naturligtvis inte utan avbräck, (Murphy's Law?) oljan tog slut, räckte inte ens till halva . 

Något vankelmodig bestämde jag till slut  att inte skjuta upp till morgondagen det jag kunde fortsätta med, så det bar iväg ner på stan för oljeinköp och samtidig veckohandlingen. Återigen en snabb måltid och väl tajmat efter den kom ett avtalat besök som dock inte var särskilt långvarigt. Återigen stod jag mellan valet att fortsätta oljningen eller skjuta upp, men väderprognosen hade regn i sikte och det hade ju lyckats vara uppehållsväder efter rengöringen, så valet blev inte så svårt, att fortsätta så länge det går, eller åtminstone bara lämna den del som ligger under tak. Så långt hade jag hunnit när klockan närmade sig halv nio och jag måste väl erkänna att då höll gumman på att tröttna så jag avslutade dagens slit! 

Eftersom kronprinsessan skulle firas så passade det alldeles utmärkt att jag fick belönas med en skål god glass medan jag satt framför TVn. Vad var bäst då? Ja i mitt tycke den barnvisa som Sven Bertil Taube framförde, kan inte erinra mig att jag hört den tidigare men en sån fin berättelse, så fylld av kärlek och trygghet. Han kunde han, Evert!

Naturligtvis kom det förespådda regnet också, lika intensivt som ett åskregn, och det bekräftade väderleksmänniskornas träffsäkerhet när det gäller att förespå regn. Själv känner jag mig faktiskt lite mör idag, men inte värre än att slutföra altanoljningen går säkert lätt, det är inte så stor bit kvar. Dessutom är solen på gång igen och förhoppningsvis torkar det upp så pass att jag kan ta en tur med gräsklipparen, min nya Viking, under eftermiddagen. 

Sen ska jag bara försöka bestämma när jag ska bege mig uppåt fjälltrakterna, kollar väderutsikterna och ostadigt är väl det som även fortsättningsvis gäller.