HÖSTPROMENAD

Ett hösttecken lika säkert som de naturen bjuder på, tisdagspromenaden med gågruppen. Det är idag dags för säsongens första träff, några tycks utebli därför att deras sommar har ännu inte riktigt tagit slut. Själv befinner jag mig väl i ett mellanläge än så länge men eftersom jag är hemma i stan så vandrar jag iväg, det är ju faktiskt så att man längtar ju efter att träffas. Ska fördriva tiden fram tills det är dags ge sig iväg med skrivande.

I fredags åkte jag ner till stugan, dels för att vädret såg ut att bli skapligt och dessutom väntade lite arbete på att bli gjort. Det blev fina dagar med sol men nattemperaturen sjönk en av nätterna ner till 4,8 grader så signalerna är tydliga, hösten är på väg.



Arbetet som väntade var en gammal torr och risig al som hade fällts av kraftverket, den stod alldeles intill ledningen och har troligen inte stående klarat av höststormarna.

 Mycket ris var det och mycket kunde jag såga upp, men med min lilla "damsåg" blev det grövsta delarna för stora, där behövs både större såg och kraftigare armar. 

Man skulle väl också kunna säga att Fru Alstam tog tillfället i akt för en stunds vila, men hon tycks ha ett horn i sidan  till någon!

Efter dagens arbete och en stunds vila gav jag mig iväg till grillfesten i Önnesmark. Börjes jaktlag ordnar som inledning på jaktveckan gemensam grillfest lördagen innan och jag blev faktiskt inbjuden att delta i år. Jag är verkligen hedrad, det visar på kamratskap och god omtanke. Kvällen blev solig och  enastående vacker, men det var skönt att ha ett stort partytält att bänka sig i för att äta. När skymningen började falla tackade jag för mig och åkte iväg från festen som var mycket trevlig på ett familjärt sätt. På hemvägen -till stugan- var jag glad att slippa träffa någon älg, det finns ett ställe efter vägen som är en känd älgpassage, strategiskt nog står där också ett älgtorn. 

           






Solig söndsgsmorgon i lugn och ro, 
städade undan och åkte hem till nästa begivenhet, 
3-åringskalaset.

Festföremålet hade en hel del bestyr med paketöppning och den stora överraskningen, brevet som låg i postlådan från Tomten i Rovaniemi, för att inte tala om presenten i garaget, men den gladde för dagen nog mest de vuxna, men hon har ju tiden på sig.  

Söte lillebror tog all uppståndelse med godan ro

Efter kalaset blev det bara en lättare middag och en mycket slappt tillbringad kväll, tror  att det är inte uteslutet att mina tunga ögonlock föll ner vid något tillfälle. För första gången på ca 25 år var det heller inga förberedelser för kommande älgjakt, nog känns det att någonting saknas. De senaste åren valde älgjägaren att sova hemma i den egna sängen, det rör sig om ca en halvtimmes körning till jaktområdet, men övriga gångna år har många varianter i boendet under jaktveckan prövats, i föräldrahemmet, i stugan, i husvagn i skogen och hyrda stugor, allt mycket trevligt men det var nog allra mysigast inne i skogen. Det som också radikalt förändrats över tiden är vädret. Från början, i slutet av 80- början 90-talet var det ingen ovanlighet med minusgrader och isiga bilrutor som fick skrapas på morgonen att jämföras med senare år då det varit snudd på för varmt väder för jakt. I år har det fortfarande inte ens varit minusgrader.




På måndagsmorgonen när jag öppnade ytterdörren fick jag syn på en påse som hängde på räcket, innehållande några garnnystan. Inte hade jag hört att någon varit på besök (alltså avslöjad) men jag visste ju vad det rörde sig om, hade tidigare lovat ta hand om garnet och sticka sockar. Fyra nystan i tre färger, det var en trevlig utmaning att försöka räkna ut ett sätt att kombinera dem. 




Naturligtvis satte jag igång i går kväll och hittills bara en upprepning/tillbakastickning, oftast blir inte det man tänkt fullt så bra i verkligheten - och då är det bara att göra nya försök tills man känner sig belåten med resultatet.

Längtar till i kväll för fortsättning.